Destilleri: Jack Daniel’s
Det finns väl egentligen inget destilleri som är mer kultförklarat än Jack Daniel’s. Statusen bygger dock inte på exceptionell kvalité, utan mer på en genialisk marknadsföring av massmarknadsprodukt. Idag beger vi oss således till Lynchburg i Tennessee för att ta oss en titt på Jack Daniels.
Strax söder om Nashville hittar du den lilla hålan Lynchburg med ca 6000 invånare. Om det inte vore att ett a världens mest kända destillerier ligger i staden hade vi antagligen aldrig hört talas om staden. Stadens storlek har för övrigt spelat en central roll i historien vi berättar eftersom det bidragit till att det än idag är förbjudet att dricka alkohol i Lynchburg. Efter att förbudstiden tog slut i USA, lämnade staten beslutet om att tillåta alkohol igen till befattningshavarna på lokal nivå. Enda kravet det hade var att X ((Vi har tyvärr inte hittat svaret på vad X innebar, men Lynchburg hade tydligen mindre än X invånare)) antal personer röstade för förslaget. Då stadens inte hade tillräckligt många invånare kunde man helt enkelt inte få ihop tillräckligt många röster för att tillåta alkohol igen. Idag misstänker jag att det skulle vara möjligt för staden att tillåta alkohol igen, men någonstans är kanske myten och historien mer värdefull än möjligheten att köpa en flaska whiskey. Enda alkoholförsäljningen som tillåts idag är unika flaskor i Jack Daniels souvenirshop samt vissa öl nere på stan.
Destilleriet grundades föga förvånande av en herre med just namnet Jack Daniel. Någon gång kring 1850 började han jobba hos den lokale prästen och whiskymakaren Dan Call. Call uppskattade den unge rekrytens stora intresse för sprit och lärde honom allt han kunde om whisky. Fantastisk historia egentligen. Om den nu bara vore sann. Den senaste tiden har det nämligen börjat sippra ut från Jack Daniel’s att det här kanske inte är hela sanningen. Det troliga är nämligen att Daniel lärde sig yrket från en av Calls slavar vid namn Nearis Green. Att det här är något som en av världens största whiskytillverkare väljer att ”erkänna” först 2016 känns aningen unket. Men det är uppenbart att USA fortfarande har problem med sin historia och förlika sig med den. ((En del elaka tungor menar att Jack Daniel’s väljer att lyfta fram den här historien nu, eftersom den passar den unga, social medvetna, kundgrupp de vill nå ut till.))
Oavsett vem som Daniel lärde sig hantverket av kom han sedermera att starta sin egen tillverkning. Årtalen är som vanligt i bourbonbranschen aningen diffusa, men troligtvis grundades bolaget någon gång mellan 1866-1875.1884 flyttade man till de ägor som destilleriet ligga spå idag. Jack Daniel var vid tidpunkten ett av femton destillerier som var vaksamma i trakten, och för att sticka ut lite från mängden valde man att 1897 börja använda fyrkantiga flaskor. Något som lever kvar än i dag i bolagets design.
Den kanske allra vanligaste frågan som dyker upp när man pratar om Jack Daniel´s är frågan om drycken räknas som en bourbon. Om du tar dig en titt på flaskan så används aldrig ordet ”bourbon” någonstans. Det här är dock självvalt och beror inte på att Jack Daniel´s bryter mot några ”bourbonlagar”. De har helt enkelt valt att marknadsföra sig som en ”Tennessee Whiskey”. Vissa onda tungor vill dock gärna påtala att Jack Daniel´s bryter mot bourbonlagarna eftersom dryckes filtrerar genom kol ((”The Lincoln County Process”)). En process som Jack Daniel´s är oerhört stolta över. Lagarna säger trots allt att man ”inte får tillföra något (smak, färg) till drycken”. Officiellt sett är dock inte detta ”övergrepp” tillräckligt stort för att diskvalificera Jack Daniel´s från bourbongenrén. Oavsett vad vissa surpuppor tycker.
Jack Daniel’s produceras idag i alla möjliga varianter. Den mest klassiska varianten förblir dock deras No:7 som odödliggjorts av allehanda rockstjärnor genom åren.